Final och höjdare

25 Aug

En av många höjdpunkter i augusti är att äntligen få se de söligaste fröplantornas efterlängtade blommor. De bästa av de frösådda dahliorna, de som blir så där riktigt bra, de tar god tid på sig redan som frön för att gro och sedan fortsätter det långsamma tempot under plantans hela tillväxtperiod. Jag får vänta och ha tålamod medans knopparna blir bara större och större. Riktigt feta knoppar som är fulladdade med kronblad, knoppen får gärna ha formen av en liten puck, då blir jag riktigt nyfiken! Här kan det behövas en titt både 2 och 3 gånger/dag för att åtminstone få en skymt av färgen. ”Snälla, låt den inte bli gul bara! Nej, låt den bli milt bebisrosa så att någon annan också vill ha den. Eller låt den bli gul då. Men gör den så där perfekt formad så att jag kan skicka den till USA”. Mina förhoppningar på de frösådda plantorna är nästan lika år från år: inget gult, perfekt form eller rosa färg. Och resultaten är också ganska lika varje år. Det blir en blandad kompott som jag trots lite fel och brister ändå är ganska förtjust i.

Foto: Inger Regebro

En annan höjdpunkt är att se hur andra trädgårdsmänniskor planterar sina dahlior. Här en bild på mörkröda dekorativdahlior kombinerat med prydnadsgräs, mycket vackert!

Nu i augusti så är det dahliornas tid, det är dags för finalen. Visserligen så ska de fortsätta att blomma hela september och en bit in i oktober om inte nattfrosten blir för svår. Men blommor och färger blir lite sämre i kvalité. Inte alls så fina som nu när de knoppar som slår ut har bildats under optimala temperaturer. För låga eller höga temperaturer ger dubbla o ibland tredubbla blomcentrum som deformerar blommans form och förtar lite av elegansen. Augustis överflöd i mina dahlialand gör det också möjligt att experimentera med buketter. Att göra en stor bukett till de besökare som jag ofta har nu i augusti, det är en riktig höjdare. När jag kan plocka in allt de pekar på och vill ha. ”men ska du ta den där fina?” Klart jag ska det! Är det final så är det, det ska inte sparas på något. Tvärtom, jag utnyttjar dahlians hela register, där blomrikedomen är en nästan outtömlig resurs. Mitt frossande i buketter och arrangemang med dahlior hindras inte alls av vetskapen om att det förgängligt. Att frosten är i antågande och framför allt: alltihopa ska grävas upp senare. Jag låter var sak ta sin tid, nu i augusti är det final, nu njuter jag av allt och låter höstens arbeten vara kvar där de hör hemma: i slutet av oktober/början av november!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nyfiken på dahlior? Besök mig och Elisabeth Svalin-Gunnarsson i vår monter på Sofieros Stora Trädgårdsfest. Massor av dahlior, böcker och dahliaprat.

Marie Ohlson på temat fest, ett par dagar innan festen. Anki och Cecilia återkommer med sitt blogginlägg på fredagen, då de har fullt upp med festen just nu. Marie driver även en blogg om dahlior.

Lämna en kommentar