Tack för den här gången

Nu är Rosdagarna över för i år. Vi tackar alla besökare som trotsade värmen och begav sig till Fredriksdal. Rosariet visade upp sig i all sin prakt och lät besökarna uppleva rosorna med flera sinnen: doft- och synintrycken var bedövande!

I omröstningen av Årets Ros inväntar vi det nationella resultatet den 8 augusti. Kort därefter meddelas de tre lyckliga vinnarna.

I frågesporten för barn vill vi gratulera Maia Weimenhög och Hannes Lindegren, båda från Helsingborg. De svarade rätt på samtliga frågor och belönas med varsitt presentkort från Bokia. Grattis!  

På återseende!

Hälsar

Fredriksdal museer och trädgårdar

 OBS. Glöm inte att ställa dina rosfrågor i inlägget här under.

Rosefterfesten

Tack alla som dök upp i helgen! Vilken uppslutning, vilken värme, vilken Rosfest det verkligen blev.

Det är inte helt ovanligt att alla de där frågorna man hade tänkt ställa dyker upp i efterhand. Därför har du nu chansen att fråga Fredriksdals rosexpert Maria Nyman Nilsson om vad som helst så länge det rör rosor.

Gödning, blomning, ohyra, symbolik eller plantering? Ös på med frågor genom att klicka på Kommentera under rubriken Kommentarer och skriv in din fråga där. Maria svarar dig inom kort.

Nu börjar Rosfesten!

Här är några av alla de rosgrupper som nu har börjat visa sin prakt i rosariet.

Damascenerrosor är  fantastiskt doftande rosor som länge har odlats i Orienten för framställning av  rosenvatten, vilket förr användes i enorma mängder vid kejserliga fester och stora högtider. De äldre sorterna växer buskigt och brett med långa rankande grenar och det är inte ovanligt att buskagen överstiger två meter. För att bli riktigt vackra kräver de gott om plats.

Blommorna blir ofta stora i olika rosa nyanser. De kan ibland vara tvåfärgade. Pistillerna i blommans mitt har hos en del vuxit ihop till ett grönt ”öga”, som framförallt hos vita sorter framhäver den vita färgen extra starkt. Blommorna är ofta mycket tätt fyllda, vilket medför att de sällan sätter några nypon. Det finns inga fungerande ståndare kvar, de har blivit blomblad.

Under 1800-talets första del fanns det i handeln många damascenerrosor. De flesta har idag försvunnit, men  flera har påträffats under våra pågående inventeringar. Inom gruppen finns också några av de friskaste rosor vi kan odla.

På Fredriksdal börjar nu många av de främsta att sprida sin förföriska doft:  Mme Hardy, Celsiana, Leda, Botzaris och Blush Damask.

Gallicarosor  har haft stort inflytande inom de flesta sortgrupperna, eftersom de lätt korsar sig med andra sorter. De äldsta påminner om de rena arterna och har enkla till halvfyllda blommor. Genom korsningar med andra grupper har mer fyllda sorter uppstått.

Gallicarosor bildar lätt utlöpare och kan inom några få år växa ut till täta buskage. De växer hellre på bredden än skjuter i höjden, vilket gör dem täta men låga. Gruppen uppskattas av många för att den är både livskraftig och ofta mycket härdig. Men de vill helst stå i full sol. Enkla till halvfyllda sorter ger rundade färgglada nypon. Det matta läderartade bladverket kan hos vissa sorter utveckla vackra höstfärger. 

Här finner vi de mörkaste blommorna hos de gammaldags rosorna. I fuktig väderlek kan vissa blommor anta en blåviolett silvrig eller brun nyans. Kronbladen bildar ofta ett hoptryckt kors i mitten. Blommans utseende varierar mycket. Ibland är blomman randig eller prickig, i andra fall har en mörk mitt bildats med en ljusare kant. Enligt franska experter kan en gallicaros aldrig vara vit.

Gallicarosornas rödvioletta mörka färger är en  spännande kontrast mot damascerrosornas vitrosa blommar.

Upptäck mångfalden i de mörka färgvariationerna hos  gallicorna: Tuscany, Cardinal de Richelieu, Hippolyte och  Sissinghurst Castle.

Har du tur kan du få uppleva de intensivt gult blommande persiska rosorna, foetidarosorna. Deras blomning är nämligen mycket kort, endast en eller två veckor.

Gula inhemska vildrosor förekommer inte i Europa. Alla gula rosor härstammar österifrån, från Mindre Asien och från Kina. Under tidigt 1500-tal vet vi att den starkt gula turkiska gulrosen, Rosa foetida, fanns i odling i Europa. Den växer förvildad  bl.a. i Persien och Turkiet, områden som är både varma och torra. För att utstå värme och torka har grenarna utvecklat tätt med taggar och bladen har blivit små med ett skyddande silvrigt hårlager. 

De har en speciell doft, som uppfattas mycket olika. En del tycker att doften är lite obehaglig, andra älskar den. Den påminner om nybakat bröd och frukt, blandat med ett stickigt inslag, likt doften av krossade stinkflyn!

Tyvärr är många foetidarosor mottagliga för svartfläckssjuka, en  svamp som vissa år kan härja mycket hårt. Ibland så illa att buskarna avlövas helt och dör. Det sägs att turkisk gulros var den ros som införde svampen till Europa. Trots det är gruppen mycket värdefull att odla. En lång häck överfylld med stora starkt gula blommor glömmer man aldrig!

Passa på och känn den lite annorlunda stickiga doften hos : Persian Yellow , Harison’s Yellow eller William’s Double Yellow..

Kom och var med på rosfesten!

 Vi hörs

Rolf Engström

Trädgårdsmästare på Fredriksdal

Doften av en ros

Nu är det dags att låta sig förföras av rosornas dofter. I Rosariet på Fredriksdal slår nu tusentals rosblommor ut och mängder av olika rosdofter uppstår.  Årets Rosfest den 3-4 juli står för dörren!

En rosdoft är inte en ”ensam doft” utan består av hundratals olika kemiska komponenter. Liksom när man luktar på ett vin känner man när manluktar på en ros, en mängd olika doftförnimmelser passera revy genom näsan. Hos en ros kan man känna upp till ett 15-tal olika dofter.

En rosdoft känns generellt en aning oljig, doften är oftast kryddad med citrus och spansk körvel och den är mer eller mindre mjukt söt till frisk syrlig. Vissa rosor kan rent av kännas lite stickiga i doften.

Under de tidigaste daggiga kalla morgontimmarna på sommaren är rosdofterna svaga. När sen solen får verka och därmed värmen kommer så ökar rosdoften i styrka.   Myskrosens doft känns faktiskt allra bäst på kvällen precis vid samma tidpunkt  som när kaprifolen  doftar som mest. Tänk på att en vitblommande  trädgård kan vara förunderlig både i färg och doft i den mörka  stilla kvällen.

De gammeldags rosorna, har oftast ljuvliga starka dofter, vilket också kan tillvaratas.   

’Kazanlik’/Trigentipetala’ eller trettiobladsrosen som den också kallas är den viktigaste rosen vid framställning av rosenolja i Bulgarien.  En annan klassisk ros för oljeutvinning är ’Rose de Rescht’.

 ’Mme Hardy’ , en sommardamascen och en underbar vitblommande  skönhet ,  har en synnerligen mångfacetterad  doft. Mischa Billing, som är en känd sommelier, kan urskilja allt från citronmeliss, körvel, mogna Anjoupäron, drypande persikor, bitter grapefrukt, , krispig nyslagen äng, mogen lime, solvarma hallon, lite övermogna bigarråer till rökiga toner av plånet på tändsticksasken hos en och samma ros, ’Mme Hardy’!

Hos mossrosen ’Comtesse de Murinais’  doftar inte bara blommorna utan även knoppar och skott. Dessa är försedda med glandelhår som doftar kraftigt av kåda. Resultatet blir en lustig blandning av klassisk rosdoft och  kådadoft. 

Många moderna rosor har inte så utpräglad doft eller så saknar de den helt. Det känns lite snopet när man rent reflexmässigt och förväntansfullt luktar på en röd vacker ros i trädgården och inte känner någon doft alls!  Men för alla som är doftöverkänsliga är det en tröst att det finns rosor som inte doftar.

Moderna rosor har fått sin fantastiska egenskap att blomma hela sommaren igenom – de  remonterar-  tack vare sitt släktskap med de kinesiska rosorna  som kom till Europa  i slutet av 1700-talet. De kinesiska rosorna kom att användas flitigt i rosförädlingen och de hade många nya bra egenskaper men de saknade de  utpräglade starka doftegenskaper som rosor från Europa – Främre Orienten  hade.

Vandra nu ut bland rosorna i trädgården, på uteplatsen eller balkongen och njut av ljuva, förföriska, fruktiga och kryddiga rosdofter . Den som vill kan sen träna upp luktsinnet och försöka analysera rosdofterna vidare. Bara brist på fantasi kan vara begränsande .

Vi andra kan nöja oss med att rosdoften skänker ett lugn och ger ett ökat välbefinnande!

/Maria Nyman-Nilsson, Trädgårdsarkitekt på Fredriksdal

Dags för Rosfest på Fredriksdal!

På lördag startar årets rosfest på Fredriksdal! Under två dagar kan du frossa i tiotusentals vackert doftande rosor i Fredriksdals rosarium.     Utöver guidade turer med mig och Rolf har du möjligheten att följa med Wallanderskådisen
Krister Henriksson på en vandring om rosornas betydelse i teaterns värld och få höra om hans egna personliga favoriter. Eller gå på vandring med Christina Högarhd-Ihr som tipsar om lättskötta rosor för både balkong, terrass och trädgård.

Rosfestens program är fullspäckat med såväl aktiviteter för barn som sinnlig njutning i Engelska parken.
Rosfesten är årets höjdpunkt för rosälskare!

För detaljerat program kika här: http://www.fredriksdal.se/templates/StandardPage.aspx?id=85218&epslanguage=SV 

Med hopp om att vi ses till helgen!

Hälsar Maria Nyman-Nilsson, Landskapsarkitekt på Fredriksdal

Rosor i midsommartid

Uti vår hage där växa blå bär. Kom hjärtans fröjd.
Vill du mig något så träffas vi där. Kom, liljor och akvileja
kom rosor och salivia kom ljuva krusmynta, kom hjärtans fröjd!

Njut av den korta men intensiva tid när vildrosorna blommar . Kanske är de vilda rosorna, ursprunget till alla kulturrosor, som är de allra vackraste av rosor. Men underbart är kort… I det svenska kulturlandskapet, i betesmarker, hagmarker, längs gärdesgårdar, på torra backar, i bryn och på havsstränderna finner man dem.

De svenska namnen är beskrivande och vackra – Stenros (förr  var namnet hundros), nyponros, daggros, kanelros, flikros, plommonros, hartsros, äppelros, västkustros, filtros, luddros, flikros, finnros – ja, låter det inte fint? Rosa canina , Rosa dumalis, Rosa glauca, Rosa majalis,  Rosa tomentosa, Rosa villosa, Rosa mollis, Rosa rubiginosa ,  Rosa elliptica ssp. inodora,  Rosa tomentosa, Rosa sherardii, Rosa tomentella, Rosa acicularis…ja, så heter de på latin.

Det finns ett 20-tal rosarter i vår natur, det beror på hur man räknar. Det finns nämligen både inhemska arter och andra som egentligen är ganska nyinkomna, trädgårdsrymlingar, som blivit en del av kulturlandskapet – som till exempel vresrosen – Rosa rugosa. En rosart som växer i alltför stort överflöd längs våra havsstränder och som nu blommar med sina vackert kraftigt cerisa, oerhört starkt väldoftande enkla blommor. En annan rymling är daggrosen, Rosa glauca, som är dekorativ med sitt mörka daggiga bladverk och enkla cerisrosa blommor, en art som anpassat sig lite bättre i kulturlandskapet. En vacker art som funnits i Sverige, senast i en lokal i Halland, är pimpinellrosen, Rosa spinosissima. Den finns nu inte längre sedan en skogsbrand 1975 ödelade det sista beståndet.

Ute i markerna kläds nu de taggiga vildrosbuskarna, ja ibland snåren av ogenomträngliga törnrosasnår, av en skrud av skira blommor. På graciösa bågböjda grenarna sitter mängder av enkla rosblommor i olika rosa till rosavita nyanser beroende av art. Blommorna har fantastiskt förfinade dofter men även bladen kan dofta gott. Gnuggar man äppelrosens blad lite mellan fingrarna känner man den karaktäristiska äppeldoften! Känner man på samma sätt på hartsrosens blad, ja då luktar det harts.

Under soliga sommardagar surrar det livligt i rosbuskarna  av humlor och bin.  När rosorna blommat över kan man se de små välformade nyponen göra entré – ett indirekt resultat av humlors och bins sökande efter föda! Ett strålande samarbete mellan insekt och växt.  Nyponen får med tiden en för arten karaktäristisk form, alltifrån klot- ägg- plattrund- ovalformade till päronformade (flaskformade) och färgen varierar i olika orange nyanser.

Vildrosor är lätta att odla, ja rent bekymmersfria. De är långlivade och fodrar nästan ingen skötsel alls. Ibland kan man behöva föryngra dem och då kan man behöva göra en radikal hård nerskärning och börja om med busken från grunden. Rotskott kan bli ett bekymmer –här gäller det att sätta gränser från början. En regelbunden gräsklippning från början runt busken är att rekommendera.

En stor plats i ett hörn av trädgården kan behövas där rosen kan få komma till sin rätt som solitär eller i ett sydvänt bryn där den kan få vara i sitt rätta sammanhang.  

Gå ut nu i naturen i den ljusa midsommarnatten och njut av de vackra vildrosorna som bjuder upp!

/Maria Nyman-Nilsson. Trädgårdsarkitet på Fredriksdal

Svar – Tuff vår för rosor

Kul att Fredriksdal börjat med detta.
Varför har flera rosor fått stryk i vinter, även sådana som Rosa Mundi, den brukar klara sig utan problem. Var det vårsolen i kombination med tjäle?
Henrik

Hej Henrik!!

Du frågar om rosor som fått stryk under vårvintern. Det är nog så som du själv beskriver och uppfattar det. En riktigt kall vårvinter med stark sol –när rosen med sina vilande knoppar på de gröna stamdelarna vill dra igång   medan roten står i vila i den frusna jorden. Då torkar rosens gröna delar ut.

Det kan vara en fördel att ge rosen skugga under vårvintern med hjälp av granruskor från den utslängda julgranen…eller mäjligen med säckväv. Tänk bara på att säckväven inte blir som ett blött  omslag –med risk för att rosen ruttnar eller möglar. Lyft och inspektera.

Täckning kan också bli ett finfint boställe för gnagare/sork med flera. Håll koll på detta.

Hälsningar Maria

Svar – Rosor i kruka

Hej Rosbloggen!

Jag skulle gärna vilja ha en rosa ros i kruka på min balkong, men vet inte vilken sort som tycker om att bo i just kruka. Min balkong har fin sol från morgon till ca kl 13.00. Har ni något tips? Finns det fördelar med att välja en uppstammad ros? Tack på förhand!

Mvh,
Maria

Svar: Nästan alla rosor kan odlas i kruka men vissa gör sig bättre en andra. Rosor som odlas i kruka blir oftast mindre än de som odlas i rabatt. Vissa rosor är lite bredare och har ett hängande växtsätt – de gör sig  lite extra bra. Rosor som är klädda långt ner –inte har tendens att utveckla storkben –långa taggiga kala grenar nederst –är dessutom extra lämpliga. Rosor som är återblommande – gör att krukrosen blir attraktiv hela sommaren. En engångsblommande ros kan dock kombineras med lite perenner eller kryddväxter som gör arrangemanget vackert under hela sommaren. En klätteros –lite svagväxande- kan vara kul att  ha om man har en chans att leda upp rosen mot en spaljé på balkongen. Välj alltid en ros som är frisk och inte så lätt angrips av svampsjukdomar.

På balkongen råder lite extremklimat kan man säga(kan bli hett och torrt på sommaren, kallt och blåsigt på vintern plus att risken för att man faktiskt glömmer bort sin ros  där den står på balkongen undedr vintern) så förutsättningarna bör i övrigt göras så bra som möjligt för rosen. Stor kruka(krukor som är lägre än 40-50 cm är olämpliga), bra jord-rosjord och långtidsverkande rosgödsel(minst tre månader). Vintern kan bli svår för rosen –helst ska rosen tas in något frostfritt ljust utrymme eller så får rosen övervintra tätt intill husväggen, gärna lite skyddad av tak, Runt krukan kan säckväv eller bubbelplast viras för att skydda rötterna. En riktigt bamsestor fyrkantig kruka kan naturligtvis vara isolerad med frigolitplattor….

Stamrosor är stiliga i kruka men stamrosor är alltid lite extra knepiga att övervintra. De måste skyddas för vårvinterns starka sol i kombination med tjäle/kyla –kläs med avklippta grankvistar/svepas en i ngn säckväv eller så… Detta gäller också stamrosor som står i en rabatt.

Det är nog bra om man har en lite ödmjuk inställning till balkongrosodling. Kanske överlever inte rosen alla vintrar- den kanske förfryser eller ruttnar av alltförmycket muggigt vått väder. Då får man köpa en ny ros på våren och börja om…Det är ju lite förargligt men inte kostar en ny fräsch rosplanta så mycket…

Lycka till med balkongen önskar Maria Nyman -Nilsson, Landskapsarkitekt på Fredriksdal

Rosexperterna svarar på dina frågor!

Undrar du över bästa läget för din nyinköpta ros?  Vilken gödning ska du använda? Varför blommar dina rosor inte?Vad är det för ohyra som slått sig ned på din rosbuske och hur blir du av med den? Och hur kommer det sig att alla andra verkar lyckas med sina rosor förutom du?

Lugn, för nu är hjälpen här! Vi ger dig chansen att få hjälp av våra duktiga rosexperter! Ställ din fråga i kommentatorsfältet nedan. Svaren dyker upp här på bloggen inom kort!

Så lyckas du med dina Pimpinellrosor

Pimpinellrosor är mycket lättodlade.
Till våra provodlingar här på Fredriksdal får vi ofta inskickat rotbitar av pimpinellrosor. Det är små rotbitar, bara några decimeter långa, med några få blad i toppen. Skotten får vattendra några timmar och planteras sedan utomhus i vanlig förkultiverad jord. Vi blandar gärna i grus och grov sand i jorden, vilket förbättrar dräneringen. Det gör att rötterna får mycket luft och syre. På bara två växtsäsonger förvandlas de små rotbitarna  till en fin rund buske på ungefär en meters höjd.

Första året utvecklas enbart skott och blad. Det är inte förrän våren därpå som blomknopparna bildas. De utvecklas på sidoskott  från övervintrande ved. Skott som får växa mer horisontellt ger fler knoppar än de som bara skjuter rakt upp. Då rosen ökar på höjden gör tyngden att en del grenar böjer sig ner på en vackert och naturligt sätt. Det får grenarna att bilda fullt med knopp och buskarna överfylls med blommor.

 Pimpineller behöver inte beskäras.
Med åren blir de bara högre och tätare och mer blomrika.Var noga med att behåll det vilda växtsättet. Skadas en gren skär man bort den jäms med marken. Men efter många år behöver kanske buskarna föryngras. Klipp då bort alltihop på våren och börja om på nytt. En decimeter av grenarna bör dock alltid lämnas kvar. Detta förfaringssätt gäller för alla artrosor och liknande rossorter.

Då buskarna växer på sina egna rötter behöver man inte oroa sig för att vildskott skjuter upp från marken. Det är annars en stor risk bland okulerade sorter. De har ju inympats på en annan rosrot. Efter kalla vintrar, som denna i år, är det vanligt att många vilande rotknoppar väcks till liv och rabatterna fylls med rotskott.

Pimpineller kräver mycket lite näring.
Vid planteringen blandas jorden med 3-4 nävar benmjöl. Det innehåller kväve, vilket långsamt urlakas under lång tid. Rötterna får då hela tiden tillgång på näring då de växer ut. De följande åren räcker det med att strö ut några liter kogödsel runt buskarna vid bladsprickningen på våren  Det är allt!

Rolf Engström, Trädgårdsmästare på Fredriksdal